måndag 25 juli 2011

Therese Alshammars tänder

Therese Alshammar berättar i Aftonbladet kvinna om att hon blev mobbad för sina tänder när hon var yngre och hade tandställning i 5-6 år. Missförstå mig inte, jag tycker att Therese är en jättesöt tjej, men vem har inte lagt märke till hennes tänder? Trots tandställning i ett halvt decennium! Ska det vara så? Hon har ett klassiskt ”gummy smile” som tandställning inte kunde råda bot på. Efter att ha läst artiklar om hur ansikten växer när de växer fel så är jag rätt säker på att Thereses överkäke har växt för långt ner. När ansiktet börjar växa fel så växer det sig nämligen långt. Det i sin tur gör att tänderna kan se stora och långa ut och personen blottar mycket tandkött när den ler. 

Typiskt nog har Therese ett väldigt avlångt ansikte som eventuellt gjorts ännu längre av tandställningen hon hade (om bakåtflyttning skedde). Som idrottskvinna är jag dessutom säker på att hon inte skulle vilja inskränka sin luftväg med minsta lilla millimeter vilket kan ha skett om underkäken hamnat längre bak.

Hennes väldigt synliga tänder kan ingen tandställning fixa idag (dock hade det kunnat göras när hon var omkring 6 år) utan man måste antagligen operera och flytta överkäken uppåt (och kanske framåt men då måste man flytta även underkäken). Om överkäken gjordes bredare skulle det bli ännu snyggare. Nu säger jag inte att hon bör göra det men jag vet att det finns fler som är intresserade av vad som kan göras i ett sådant här fall.

Jag säger det igen: ska det vara på det här viset? Tandställning i fem år och ändå inte ett tillfredsställande resultat? Plus en skena på insidan av tänderna som suttit där sedan kanske mellanstadiet och som indikerar att resultatet antagligen inte är hållbart. 



Therese Alshammar har ett typiskt gummy smile. Finns det ens ett vettigt ord på svenska? Hur ska vi kunna bli medvetna om vad det är för något om det inte finns ett ord? En annan sak, Thereses tänder har aldrig varit utstående. Ni som läst denna blogg vet hur det egentligen ligger till! ;)

tisdag 19 juli 2011

Käkoperation - en konsultation i London

Fortsättning från föregående inlägg. Jag åkte alltså till London för en konsultation med en functional orthodontist och hade turen att samtidigt även få prata med två tandreglerare som samarbetar med kirurger som gör käkoperationer. Detta kallas orthognatic surgery på engelska, alltså ortodonti och käkkirurgi kombinerat (ifall nu någon vill söka mer information på engelska). Den behandling som diskuterades var att flytta fram både överkäken och underkäken.

Om den första tandregleraren var dålig på att sälja sig själv så måste jag säga att de här två – en äldre man och en medelålders dam med stora läppar och nördiga glasögon – var riktigt glassiga och duktiga på att sälja in sina idéer.

Medan de undersökte mig pratade de snabbt med varandra och trots att jag ändå läst på så mycket så fattade jag inte (dumma brittiska accent, jag har fortfarande svårt att förstå den trots att jag har bott i England). ”Den här behandlingen du fick som tonåring, den gjorde inte direkt underverk för din överläpp, eller hur?” log kvinnan. ”Det skulle man kunna fixa genom att flytta fram överkäken. Vi tror att dina andningsproblem beror på att underkäken har hamnat så långt bak och det skulle absolut bli bättre efter en käkoperation.” ”Hur mycket skulle ni kunna ta fram underkäken?” frågade jag. ”Kanske… 6 millimeter,” svarade mannen. ”Kommer jag att vara tvungen att göra en SARPE (kirurgisk vidgning av överkäken)?” ”Nej, vi tror att Damon braces skulle vara nog för att göra överkäkens tandbåge lite bredare,” blev då svaret. (Detta är bra information för alla er som tänkt göra en käkoperation av överbett. När underkäken flyttas fram kommer ofta överkäken att vara för liten så att bettet inte passar ihop. Standard har då varit att göra en SARPE. Men i många fall skulle det inte behövas eftersom det finns gomvidgare för vuxna – dock är det osäkert om sådana används i Sverige. Men även Damon braces kan alltså ibland fungera för det här ändamålet och det är ju någonting som faktiskt finns i Sverige även om det tyvärr är rätt så ovanligt.)

”När man ser dig ligga så här så blir det ännu mer tydligt att det skulle vara bra för dig att operera käkarna,” sa kvinnan och mannen nickade. ”Man skulle även kunna flytta överkäken uppåt en aning. När du ler och pratar så ser man ganska mycket tänder och tandkött på dig så det skulle kunna bli ett lyft rent estetiskt.” Jag fick verkligen för mig att det var mycket fokus på utseendet och att de nästan kritiserade hur jag såg ut. Men då jag verkligen är ledsen för hur den förra behandlingen med tandställning förstörde mitt ansikte och gjorde ett befintligt problem värre så var det okej. Dessutom är jag lite för gammal för att riktigt ta åt mig. ;)

”Du verkar vilja ha någonting som verkligen syns och då vore det här mer rätt för dig än den andra konsultationen du var på. Han sysslar ju med TMD och koncentrerar sig mest på käkleden.” Jag blev tvungen att fråga: ”Men hur blir det med käkleden efter en operation? Han hävdade nämligen att mina diskar är förskjutna och det hörs knaster och smällar när jag tuggar och pratar.” ”Jag har varit gift i 40 år med en kvinna vars käke alltid har knakat!” skrattade mannen. ”Och jag å andra sidan är gift med en kille som jag satte tandställning i underkäken på och hans käke slutade att klicka efter det!” fortsatte kvinnan och blinkade. Men några implantat tyckte de inte skulle vara nödvändiga och de trodde inte heller att det skulle vara möjligt i min lilla mun.

Jag var mer än lovligt förvirrad när jag gick därifrån. Vad var det Tooth975 och min kära irländare som jag haft kontakt med pratade om som skulle funka för de flesta där man ju faktiskt kunde sätta implantat? Och varför skulle man operera fram underkäken 6 mm när man ickekirurgiskt kunde ta fram den åtminstone 4 mm? Dessutom, går man igenom en dubbel käkoperation så vill man ju att käkleden därefter ska fungera normalt! Detta kommer ju gå på hur mycket pengar som helst, är det då konstigt om man vill ha någon sorts komplett behandling där så att säga allt blir löst? Dock var jag nöjd med den trots allt enorma mängd information jag fick.

Oxford street hade börjat krylla av folk och jag var tråkig och tog en hamburgare på McDonalds. Därefter rände jag runt på London Bridge railway station i någon timme och letade efter nästa tåg till Gatwick. På planet hem funderade jag. Att gå till någon av de två jag varit på konsultation hos var uteslutet. Nej, jag måste skaffa mig mer kött på benen, hitta någon som är mer van vid sådana case som jag.

Tillbaka till att Googla, maila och höra sig för med andra ord. I augusti har jag tid hos en svensk tandreglerare – jag avbokade nämligen aldrig den tiden.

onsdag 13 juli 2011

Konsultation för tandreglering i London

Nu tänkte jag att jag skulle skriva om hur det gick för mig på konsultationen hos ALF-ortodontisten i London. Lite crazy att åka iväg så långt för att gå till tandläkaren och folk jag berättade det för skrattade åt det. Men jag känner att England ligger rätt mycket före oss här i Sverige. För även om de har haft stora problem med tandreglerare som bara vill dra ut tänder och undanhåller information om alternativa metoder så har åtminstone debatten varit uppe där och de har också ett antal functional orthodontists.

Jag gick upp klockan fyra på morgonen och tog planet med Norwegian. Även om jag älskar London som stad (har bott där) så var det svårt att tänka på något annat än hur det skulle gå hos tandregleraren. Kliniken låg i närheten av Oxford circus så det var där jag klev av tunnelbanan. Gatorna var än så länge ganska lugna och det första jag gjorde var att sätta mig i Regent’s Park och äta en smörgås och titta på svanar och förbipasserande. En solig, lagom varm dag.

Då jag var väldigt trött bestämde jag mig för att hänga på kliniken någon timme innan min tid började. Huset var ett riktigt sådant där ”Londonhus” i gammaldags stil, fruktansvärt glassigt ställe att ha en klinik på. (Därav kostnaden för konsultationen – 200 pund?)

När jag fick komma in till tandregleraren (lite av en brittisk mysfarbror) började vi med att jag förklarade mina problem: ”Jag drog ut fyra tänder som tonåring och hade tandställning, sedan dess känns allting klaustrofobiskt litet i munnen, det känns som om tungan inte får plats, det känns konstigt att tugga och bita ihop och jag gillar varken hur mitt ansikte blev eller den smala tandraden.” ”Varför sökte du inte hjälp tidigare?” undrade han. ”Jag trodde jag var tokig. Jag har nämnt för tandläkare flera gånger att bettet inte passar ihop och att det inte känns bra, men de tjatade bara om hur jämnt och fint det såg ut hela tiden så jag trodde det var mig det var fel på.” ”Okej. Men jag förstår allt du säger,” sa han.

Själva undersökningen var inte vad man kunnat vänta sig hos en tandreglerare. Bland annat tryckte han in fingrarna jättehårt i öronen och bad mig bita ihop och tugga med tänderna, han tryckte ner min arm medan jag bet ihop och annat mystiskt. Efteråt hade vi ett snack. ”Jag tror att båda diskarna i dina käkleder är förskjutna och jag jobbar så att jag gör ingenting ortodontiskt förrän de är tillbaka på sin plats. För att ta reda på var de befinner sig nu måste du genomgå en magnetröntgen.  Does that make sense?” Jag nickade. (Förutom det där med magnetröntgen. Det kostar nämligen någonstans mellan 30.000 och 55.000 kronor. Skulle det verkligen vara nödvändigt?) Han förklarade hur han med hjälp av en skena som man får ha i ungefär ett år skulle kunna ta fram underkäken dit överkäkens framtänder nu är (ca 4 mm på mig). Med hjälp av en ALF appliance skulle man kunna vidga käken så att den passade underkäken i det nya läget. När underkäken kom fram skulle jag även kunna andas bättre eftersom tungan skulle flyttas från svalget. Slutligen skulle räls behövas för att liksom laga ihop det sista.

Men så tog jag upp det här med att jag funderat på om det gick att öppna upp gluggarna efter de utdragna tänderna och sätta implantat. Då var det nästan som om jag hade attackerat honom med en grov förolämpning! ”Nej nej nej, jag gör inte sådant! Då har du kommit till fel person, jag öppnar inte upp extraction sites, då får du vända dig till någon annan! Men jag förstår inte varför du skulle vilja det.” ”För att jag inte har så många tänder eftersom de drog ut tänder trots att jag även saknade tandanlag.” ”Då får du sätta implantat där i stället, den behandling jag erbjuder är den jag har förklarat.” Han sa också att han inte trodde att det skulle gå att göra den typen av plats i munnen eftersom den här behandlingen utfördes på mig när jag var 15 år då han påstod att man fortfarande växer (därom tvista de lärde kan jag ju säga!) och tillvägagångssättet hade gjort att jag ”växt in” i en mycket liten mun. Lite som när man band fötterna på kinesiska flickor förr i tiden. Det är lustigt, men varje gång jag går till en tandläkare nuförtiden eller gräver i den här skandalen som tandreglering med tandutdragning är, så inser jag alltmer hur oerhört mycket det här har skadat mig. Jag kämpar fortfarande dagligen med dåligt samvete för att jag lät dessa klåpare som utgav sig för att vara experter förstöra mig. Än värre är att de fått hållas till dags dato och fortsätter att paja ännu fler människor.

Hur som helst, när jag släppt bomben (för så kändes det) om implantat så ringde sköterskan ner till käkkirurgen två trappor ner och meddelade att de kunde ta emot mig för en snabbkonsultation. ”Du hade tur, de har tid precis nu för endast 50 pund. Det vore bra om du fick en second opinion. Men jag säger dig, att tänk dig mycket mycket noga för innan du gör en käkoperation för det är en stor grej med många risker som i värsta fall skulle kunna göra att du tyckte du hade det ganska bra som det var.”

Jag var trött och lite besviken och just då hade jag inte den minsta lust att prata om att skära sönder mina käkar. Men självklart gick jag ändå ner för att prata med dem.  Jag hade ju trots allt åkt ända till London!

(Spännande fortsättning följer.)

Regent's Park - London har härliga parker!

Flashiga kvarter som sagt.

Väntrummet på kliniken. Den obligatoriska sporten på tv:n förstås.

måndag 4 juli 2011

Orsak till sneda tänder

För ett tag sedan blev jag medlem i Facebookgruppen Y Crooked Teeth. På sin sida har de bl.a. flera jämförande bilder av enäggstvillingar som genomgått olika behandlingar samt länkar till intressanta sajter.

Deras mission statement lyder (översatt till svenska): ”Denna sida förespråkar en fullständig, rättvis och öppen diskussion angående orsakerna till sneda tänder. Det är inte allmänt känt att tandreglerare inte vet orsaken till problemet som de behandlar och undviker diskussionen.”

Orsaken enligt dem som står bakom gruppen är alltså att sneda tänder och bettfel INTE är ärftligt i den utsträckning många tror. I stället har det mer med raffinerad kost i den moderna världen och felaktigt användande av munnen att göra. De menar på att traditionella tandreglerare idag behandlar problemet med sneda tänder som om det vore ärftligt, alltså att man inte kan styra växten av käkarna vid en ung ålder eftersom utseendet redan är förutbestämt. Men miljön är enligt Y Crooked Teeth-gruppen den allra största faktorn.

Vad man väljer att tro är naturligtvis upp till var och en. Men att undvika och inte vilja kännas vid den här teorin, ignorera det vetenskapliga material som trots allt funnits i årtionden, inte informera patienter om att synsättet existerar och är rätt så utbrett och att inte ens vara öppen för att det eventuellt skulle kunna förhålla sig på det här sättet, det är fel.